Tillbaka

    Mellangärdesbråck – Hiatus hernia 

    Mellangärdesbråck (även kallat diafragmabråck), på latin Hiatus hernia, innebär att hålet i diafragman, som matstrupen passerar igenom, är vidgat på grund av en delvis eller allmänt försvagad diafragma. Detta är orsaken till den vanligaste typen av dysfagi s.k. intermittent esofageal dysfagi. Denna form av dysfagi drabbar ca 10 % av befolkningen [1] – d.v.s. en av 10 svenskar – oavsett ålder, ung som gammal. Vanliga symptom är bl.a. halsbränna, rethosta, klumpkänsla i halsen eller stoppkänsla i bröstet och eller svårigheter att svälja fasta konsistenser t.ex. torrt kött.

    Nedan går vi igenom vad mellangärdesbråck är, vanliga symptom samt vad som händer i kroppen, hur tillståndet kan diagnostiseras och hur det numera effektivt kan behandlas på naturlig väg med IQoro®, vilken har en vetenskapligt bevisad behandlingseffekt (innan sommaren 2014 kunde endast syredämpande medel erbjudas mot symptomen och kirurgi erbjöds endast fåtalet, då detta också är förenat med risker). 
     

    Mellangärdesbråck har många olika namn t.ex. Diafragmabråck, Hiatus hernia och Hiatusbråck. Ibland benämns mellangärdesbråck något felaktigt med termer som Magmunsbråck och Magbråck, dock hänvisar de till samma diagnos.

     

    Vanliga symptom

    Den som drabbas relaterar sällan direkt till sväljsvårigheter – dysfagi – utan uppmärksammar och söker hjälp för de symptom och besvär som kännetecknar mellangärdesbråck beskrivna nedan. 

    Har du mellangärdesbråck kan du uppleva ett eller flera av nedanstående symptom, under eller en tid efter sväljning. De besvärande symptomen behöver inte kännas av dagligen utan kan komma och gå: 

    • Sura uppstötningar, halsbränna, reflux.
    • Rethosta.
    • Klumpkänsla/kramp i hals och eller halsgrop.
    • Stoppkänsla till och från i bröstet.
    • Svårigheter att svälja fasta konsistenser som t.ex. kyckling, torrt kött, ris eller mjukt torrt bröd.
    • Sätter i halsen till och från, men oftare än normalt.
    • Tidig mättnadskänsla.
    • Skummig, seg eller riklig saliv som kan vara svår att svälja ner, vilket leder till upprepade behov av att svälja. 
    • Du måste dricka mycket vätska för att kunna svälja maten.
    • Mat som du svalt ner, kommer upp i munnen en tid efter måltid, ibland som kraftiga kräkattacker med mycket segt slem. 
    • Andningshinder.
    • Heshet.
    • Gurglig, oklar röst.
    • Gasig, rapar mycket.
    • Smärta i bröst eller matstrupe. Vissa personer upplever smärtan så intensiv att den kan missuppfattas som en hjärtinfarkt.
    • Smärta i magen – gasig.
    • Ont vid skallbenet bakom örat. 
    • Smärta utåt ryggen.
    • Tar lång tid att äta, ofta jobbigare i sällskap med andra eller i stimmiga och stressiga miljöer. 
    • Problemen kan kännas så jobbiga att sociala sammanhang med mat och dryck undviks. 


    Mellangärdesbråck är i sig en ofarlig matstrupssjukdom men obehandlat intensifieras ofta de besvärliga symptomen med tiden. Även fler symptom ovan kan i vardagen träda fram och skapa problem allt oftare. Det är därför bra att komma igång med behandlingen så snart som möjligt. Väntar du för länge med att behandla problemet riskeras muskulaturen att förslappas ytterligare, vilket i en förlängning kan medföra att det tar längre tid att bygga upp den igen.
     

    Viktigt om det alltid är svårt att svälja viss storlek på tuggan

    Om det alltid är svårt att svälja ner en viss storlek på tuggan och du drabbats av upprepade lunginflammationer eller hastig viktnedgång, läs vidare under Akalasi (latin Achalasia cardiae). Mellangärdesbråck förväxlas ibland med den ovanliga matstrupssjukdomen - Akalasi. Gäller det diagnosen Akalasi skall hela den latinska benämningen Achalasia cardiae stå i diagnosen, inget annat.

    Blir det alltid stopp i bröstet vid viss storlek på tuggan som du sväljer, kan det också bero på någon form av förträngning, t.ex. ärrbildning, fickor längs matstrupen eller tumör – s.k. konstant dysfagi. Misstänks denna typ skall du be om remiss till specialistläkare - kirurg eller gastroenterolog.  

     

    Detta händer vid mellangärdesbråck

    Mellangärdesbråck innebär en försvagning av diafragman. Diafragman, mellangärdet, är en tvärstrimmig muskel (samma muskeltyp som i armar och ben) som likt ett våningsplan sträcker sig från nedre delen av revbenen upp mot bröstbenet, och skiljer brösthålan från bukhålan (se orange horisontell linje på bilden). Diafragman är involverad bland annat när vi andas eller behöver kräkas. 

    Matstrupen passerar brösthålan bakom hjärtat ner genom ett litet hål i diafragman och leder till magsäcken som ligger precis inunder. De gånger vi behöver kräkas och tömma magsäcken ska magsäcken normalt kunna glida upp genom hålet över diafragman. Så snart vi kräkts färdigt återgår magsäcken kontrollerat till sin plats under diafragman igen.  

    Vid mellangärdesbråck är diafragmans muskulatur försvagad runt hålet där matstrupen mynnar ut i magsäcken. Detta leder till att magsäcken okontrollerat glider upp och ner genom hålet och på så sätt påverkar både matstrupens funktion och övre magmunnens förmåga att hålla tätt. Samtidigt påverkas även den övre matstrupsmunnen, s.k. matstrupens sfinkter (PES, Posterior Esophageal Sfinkter), på så sätt att den inte öppnar sig fullständigt för att släppa tuggan ner i matstrupen.

     

     

    Illustrerar mellangärdesbråck där magsäcken glidit upp ovanför diafragman

    Figur 1: t.v. Illustrerar mellangärdesbråck där magsäcken glidit upp ovanför diafragman. Visar hur den övre matstrupsmunnen (sfinktern) p.g.a. skrynklad matstrupe inte öppnar sig vid sväljning. 
    T.h. illustrerar hur magsäcken ligger i normalt läge och hur det ser ut vid träning.

     

    Bakomliggande orsaker till symptomen 

    För smidig transport av föda via matstrupen ner till magsäcken spänns matstrupens längsgående muskulatur. Detta ger ett styvt rör och öppnar övre matstrupsmunnen (s.k. matstrupssfinktern) för att släppa ner tuggan, se höger illustration.  
     

    Övre delen av magsäcken ligger i brösthålan

    Vid mellangärdesbråk (s.k. hiatus hernia) ligger istället en del av magsäcken i brösthålan, se vänster illustration. Matstrupen skrynklar då ihop sig, likt ett dragspel, och de längsgående musklerna efter matstrupen blir slappa. Därför förlorar matstrupens muskler förmågan att skapa ett styvt rör och att öppna den övre matstrupsmunnen (s.k. övre matstrupssfinktern) vid sväljning. 

    Detta är orsaken till symptomen: klump- och stoppkänsla, smärta i matstrupen, krampliknande känsla vid sväljning samt att maten fastnar längs med matstrupens veck och ibland får kräkas upp. Då övre matstrupsmunnen inte öppnar sig korrekt, finns även risk för att mat fastnar där och glider över i luftvägarna. Det gör att du sätter i halsen, hostar eller får andra luftvägsbesvär.  
     

    Övre magmunnen – står öppen och läcker upp magsyra 

    För att övre magmunnen skall hålla tätt och inte läcka upp magsyra krävs att hela magsäcken ligger i bukhålan. Magmunnen öppnas då enbart, likt en dörr, åt ett håll och magsyran förhindras att läcka upp. Hamnar magmunnen i brösthålan, blir den som en svängdörr, som går åt båda håll. Övre magmunnen står då öppen och magsyra läcker upp i munnen och kan även rinna över i luftvägarna. 

    Detta orsakar symptom som rethosta, gurglig oren röst, sura uppstötningar och riklig bubblig saliv. Den bubbliga saliven beror på att luftvägarna skapar ett segt skummigt slem för att skydda slemhinnor och stämband från den frätande magsyran. Då andningsvägarna påverkas misstolkas symptomen ibland som astma. I sådana fall hjälper ingen astmamedicin. Det skummiga sega slemmet kan vara svårt att svälja, samt för vissa även ge upphov till träningsvärk bakom öronen. En konsekvens av upprepade sväljförsök.  
     

    Andra organ trängs undan  

    Magsäcken som glidit upp i bröstet tränger undan andra organ, så som lungor och hjärta, och kan ge upphov till smärta över bröstet. Smärtan kan ibland upplevas så kraftig att den misstolkas som en hjärtinfarkt. 
     

    Barn - mellangärdesbråck missuppfattas ofta som matvägran 

    Hos alla spädbarn ligger övre magmunnen naturligt i det övre läget ovan diafragman. Maginnehåll rinner därför lätt upp i munnen vid lättare tryck på magen efter måltid. Barn födda för tidigt, födda med ett syndrom eller någon sjukdom belastas ofta ytterligare av att även ”ät-kanalen” är extra svag. Vanligt är att detta yttrar sig i kaskadkräkningar efter att barnet svalt bara några klunkar av bröstmjölken. Möjligheten att mata barnet kan därutöver försvåras av att också muskelfunktionen i ansikte, läppar, och munhåla i aktuella fall ofta är försvagad. 

    Normalt är det vid 6 månaders ålder som matstrupen börjar tillväxa i längd, för att magsäcken vid cirka 1 års ålder har kommit ner till normalläget under diafragman och ”ät-kanalen” sakteligen börjar fungera normalt. Hos fåtalet barn stannar magmunnen kvar i läget ovanför diafragman och kan därför ge samma besvär för barnet som hos en vuxen person med mellangärdesbråck. Ofta missuppfattas mellangärdesbråck för matvägran hos barn. Exempelvis kan mellangärdesbråck vara orsaken till att barnet dricker vätska utan problem, men vänder bort huvudet vid fasta konsistenser som t.ex. kött, torrt mjukt bröd, ris eller kyckling. 

     

    Undersökning – om du misstänker mellangärdesbråck

    Mellangärdesbråck kan ge upphov till mycket besvärande symptom, men är i sig en ofarlig matstrupssjukdom. För den drabbade kan symptomen dock innebära stort lidande. I allt för många fall ger det avkall på socialt umgänge där mat och dryck ingår, såsom en middag med vänner. En del klarar inte ens av att arbeta. Mellangärdesbråck kan vara svårt att diagnostisera vid traditionella undersökningar som t.ex. gastroskopi. Samtidigt råder stor okunskap såväl hos allmänheten som inom sjukvården, vilket gör att alldeles för många möts av skepticism och fördomar. Åtskilliga får höra att problemet sitter i huvudet. Forskning visar emellertid att det är oerhört viktigt att lyssna till patientens beskrivning av symptomen för att kunna ställa rätt diagnos och kunna påbörja behandlingen.
     

    Viktigast att lyssna på symptomen

    Senaste forskningen visar att det är viktigt att lyssna till personens symptombild för att kunna ställa diagnosen mellangärdesbråck.[2, 3] Undersökningarna visar ofta på helt normal funktion trots att personen lider av besvärande och tydliga symptom på ett mellangärdesbråck.

    Att undersökningen inte visar på något avvikande beror då på att magsäcken under undersökningen inte nödvändigtvis ligger i det övre läget utan måste i sådana fall ”provoceras” fram. Svårigheten att upptäcka bråcket är också en anledning till att personer med dessa symptom ofta slussas runt mellan olika specialister under flera år utan att hitta orsaken till problemen eller att inte vara uppmärksam på och förstå att även små mellangärdesbråck kan ge beskrivna symptom.
     

    Sväljröntgen i framstupa sidoläge med provokation

    Störst möjlighet att upptäcka bråcket är genom en sväljröntgen. Där du får ligga ner i framstupa sidoläge med tryckmanschett på magen samtidigt som du får svälja kontrastvätska. Tilläggas bör, att trots denna undersökning finns alltid viss risk att bråcket ändå missas, därför är det viktigt att lyssna till symptomen.[2, 3]

    Tyvärr görs inte röntgenundersökningen alltid likt ovan, ofta på grund av okunskap om diagnosen mellangärdesbråck. Många får istället sitta eller stå samtidigt som de dricker kontrastvätskan [4]. I dessa positioner är det ytterst svårt, om än omöjligt, att upptäcka mellangärdesbråcket.  
     

    Gastroskopi – tittar på kanalen från svalg till magsäck

    Gastroskopi, då en slang förs från mun till mage, är möjligen den vanligaste undersökningsmetoden för att titta på ät-kanalen från svalg till magsäck. Gastroskopi görs för att utesluta andra anledningar till problem och symptom. Även vid en sådan undersökning är det svårt att upptäcka ett eventuellt bråck. Denna undersökning upplevs ofta obehaglig. Därför bör sväljröntgen, se ovan, i första hand alltid prioriteras vid misstanke om mellangärdesbråck. En sväljröntgen är därtill betydligt kostnadseffektivare. 

     

    Behandling mellangärdesbråck

    Nu finns IQoro® - en unik, CE-märkt och patenterad produkt med tillhörande behandlingsmetod. Behandlingen baseras på mer än 20 års svensk forskning i samarbete med Umeå, Uppsala och Linköpings universitetssjukhus. 

    IQoro® är ensam om att naturligt, effektivt och enkelt genom 1,5 min träning/dag under 6-8 månader, träna upp muskulaturen från munhåla ner till diafragma och behandla mellangärdesbråcket. Behandling med IQoro® kommer på naturligt sätt, utan negativa bieffekter, åt grundorsaken till varför bråcket och symptomen uppstår. Efter uppnådd önskad effekt kan underhållsträning någon gång per vecka behövas. IQoro® är CE-märkt enligt Läkemedelsverkets krav på hälsa, säkerhet och miljö.

    Träning med IQoro® involverar läpp-, kind- och svalgmuskulatur ner till övre tredje delen av matstrupen (s.k. buccinatormekanismen, en tvärstrimmig muskelkedja), den stärker muskulaturen vid övre magmunnen samt diafragman. Träningen resulterar i ett ökat tryck i hålet i diafragman där matstrupen passerar för att mynna ut i magsäcken. Detta innebär att diafragmans styrka förbättras och klarar av att kontrollerat hålla nere magsäcken i det naturliga läget under diafragman. Allt eftersom diafragman blir starkare kommer symptom, se ovan, lindras naturligt till att helt kunna försvinna. [2, 3] 
     

    Hur snart kan jag märka av resultat?

    Enligt en studie publicerad i World Journal of Gastroenterology blir alla patienter med diagnostiserat mellangärdesbråck eller symptom på bråck, s.k. esofageal dysfagi, förbättrade efter 6-8 månaders träning med IQoro® med en träningsinsats på bara 1,5 min/dag. Personerna som deltog i studien var från 19 – 85 år och hade uppvisat symptom under 1-15 år – median 3 år – innan behandling med IQoro® påbörjades.[2] 

    Då mellangärdesbråck handlar om en försvagad muskulatur innebär det att ju längre du gått med symptomen, desto längre tid kan det ta att återuppbygga muskulaturen. Jämförbart med om du tar en längre paus från t.ex. löpträning eller gymbesök. Därför är det viktigt att komma igång med behandlingen så tidigt som möjligt, för att motverka att fler besvärliga symptom framträder. Förbättringarna märks av successivt, vissa känner skillnad efter några veckor, medan andra kan behöva hela träningstiden om 6-8 månader eller längre. 

     Läs mer om behandlingsmetoden IQoro® här.
     

    IQoro® – en lättillgänglig behandling som kan ersätta operation

    Forskning visar att träning med IQoro® är en enkel, kostnadseffektiv behandling som kan ersätta operation av mellangärdesbråck. [2] Något som innebär att alla, antingen med symptom eller upptäckt mellangärdesbråck, nu kan få behandling direkt. 
     

    Allmänna råd för lindring innan full effekt uppnåtts med IQoro®

    IQoro® behandlar orsaken till mellangärdesbråcket, med vetenskapligt bevisad effekt. Observera, att nedanstående allmänna råd endast är för lindring av symptomen: 

    • Höj huvudändan på sängen cirka 15 centimeter och ligg på den vänstra sidan, så kommer inte maginnehållet upp i matstrupen lika lätt. 
    • Är du överviktig – gå ned i vikt. 
    • Undvik mat och dryck som du vet ger besvär.
    • Drick vatten efter varje tugga.
    • Undvik att böja dig framåt och att lyfta tungt.
       

    Tidigare sökt hjälp?

    Har du tidigare sökt hjälp för dina symptom, men enbart erbjudits syredämpande medicin för att lindra problemen som mellangärdesbråck orsakar, finns nu en adekvat behandling. Då produkten IQoro® med tillhörande behandlingsmetod kom ut på den svenska marknaden sommaren 2014, såväl för allmänhet som för sjukvården, är det fortfarande en stor del av vården som än inte känner till behandlingen. Ta därför gärna med information om behandlingen med IQoro® till ditt nästa besök hos din vårdgivare.  

    Tidigare erbjöds i första hand syredämpande mediciner för att lindra symptomen av sura uppstötningar, halsbränna och reflux. Om inte de hjälpte, vilket de sällan gör fullt ut vid mellangärdesbråck, var operation det enda tillgängliga alternativet. Vid en operation som i sig är dyr och alltid innebär en risk, sys magsäcken fast under mellangärdet, vilket bidrar till oönskade bieffekter.[2] Om en opererad person exempelvis behöver kräkas efter ett sådant ingrepp – fungerar detta inte den naturliga vägen – sjukhusvård krävs. En kateter förs då ner i magsäcken för att tömma innehållet [5]

    Operation har därför enbart erbjudits de som är allra värst drabbade, vilket innebär att många fortfarande går och har gått under lång tid med besvärande symptom. Något som påverkar vardagen och möjligheten att njuta av en måltid tillsammans med andra.

    Nu finns möjlighet till behandling med IQoro® som är kostnadseffektiv, enkel att använda och inte ger några negativa bieffekter – därför ska personer drabbade av mellangärdesbråck med de besvärande symptomen inte behöva lida längre.

     Läs mer om hur behandlingsmetoden fungerar här.

     

    Mellangärdesbråck – Hiatus hernia illustration

    Mellangärdesbråck – Hiatus hernia 

     

     

     

    Niklas Gerholm

    Niklas ständiga kväljningskänslor är borta

    Efter det att Niklas Gerholm bantat med LCH-metoden och tappat i vikt drabbades han av refluxproblem när han återgick till vanlig kost. Maten rann upp nattetid, gav kväljningskänslor och irriterande rethosta. Efter att ha sökt information runt problematiken drog Niklas slutsatsen att han drabbats av dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter...

     Klicka här för att läsa mer

     

     

     

    Jenny Bergman

    Jenny Bergman blev klassad som anorektiker 

    ”Problemen började för drygt ett år sedan med att jag fick sväljsvårigheter. Från de första symptomen till dess att jag knappt kunde äta gick det ganska fort. Varje måltid blev en kamp, ett hårt slag eftersom matlagning varit min...

     Klicka här för att läsa mer

     

     

     

    Dagmar Gustafsson

    Förstående logoped skrev ut IQoro® åt 87-åriga Dagmar

    För drygt fem år sedan gjorde Dagmar Gustafsson en ballongvidgning av matstrupen på grund av sväljsvårigheter. Två år senare återkom problemen, men de egna krämporna sköts åt sidan i skuggan av dygnetruntvården av den alzheimersjuke maken. Först långt senare fick Dagmar hjälp av en logoped som skrev ut en IQoro®...

     Klicka här för att läsa mer

     

     

     

    Magnus Hägg

    Min sambo trodde jag inbillade mig

    Magnus Hägg har alltid varit lite hypokondrisk, så när han började sätta i halsen och få sväljsvårigheter började tankarna kretsa kring cancer. Föga anade han att lösningen på problemen skulle bli en munhantel i plast.

    Det var i början av 2013 som fastighetsmäklaren Magnus Hägg började få svårt att svälja. Värst var rött kött, rucolasallad och parmaskinka... 

     Klicka här för att läsa mer

     

     

     

    Maja Wennerlund

    Maja Wennerlund, 65 år, pianopedagog, Örebro (mekaniska problem)

    ”Hela mitt vuxna liv har jag haft problem med magkatarr, halsbränna och stor salivavsöndring. Jag har även lidit av en intensivt, huggande smärta under revbenen. Nattetid har det varit värst. Ibland har smärtan varit så olidlig att jag trott det rört sig om en hjärtinfarkt...

     Klicka här för att läsa mer

     


    Text: Mary Hägg, Medicine doktor, Post. Doc. vid Uppsala Universitet, leg. tandläkare, specialiserad inom orofacial medicin, områdesansvarig Tal & Svälj Center, ÖNH, div. operation, Hudiksvalls sjukhus, Region Gävleborg,
    i samarbete med MYoroface, December 2015.


    Källor:

    1. Kjellén G, Tibbling L. Manometric oesophageal function, acid perfusion test and symptomatology in a 55-year-old general population. Clinical Physiology. 1981; 1:405-15
       
    2. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro® training. World J Gastroenterol 2015; 21(24): 7558-7562.
       
    3. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Effect of IQoro® training in hiatal hernia patients with misdirected swallowing and esophageal retention symptoms. Acta Otolaryngol. 2015 Jul; 135 (7):635-9. 
       
    4. Nin CS, Marchiori E, Irion KL, Paludo Ade O, Alves GR, Hochhegger DR, Hochhegger B. Barium swallow study in routine clinical practice: a prospective study in patients with chronic cough. J Bras Pneumol 2013; 39: 686-691 [PMID: 24473762 DOI:10.1590/S1806-37132013000600007]
       
    5. Tibbling-Grahn L, broschyr 03 Svenska Dysfagiförbundet, Stoppar maten upp i bröstet när du äter? Mellangärdesbråck – En vanlig matstrupssjukdom i alla åldrar. (pdf).

     

    Produkter
        

      Drift & produktion:  Wikinggruppen