Tillbaka

    Äldre och dysfagi

    Det finns flera anledningar till att dysfagi bland äldre är vanligt. Bland äldre uppskattas ca 17-63 % ha dysfagi och bland äldre boende på sjukhem eller särskilt boende ligger snittet mellan 40-60 %.[1, 2] I takt med att kroppen åldras försvagas vår känsel[3] och muskelstyrka, detta gäller även för ansikte, munhåla, svalg och matstrupe samt för de inre organen. Förändringarna innebär med tiden att det tar längre tid att tugga och svälja och att matrester kan bli kvar i de övre luftvägarna med ökad risk för felsväljning och lunginflammation.[4, 5]

    Sammantaget innebär nedsatt muskel- och känsel-funktion att ät- och sväljförmågan försämras och ökar risken för lunginflammation, undernäring, allvarliga följdsjukdomar och inte minst en försämrad livskvalitet.[6, 7]
     

    Här lyfter vi hur vårdpersonal och anhöriga kan uppmärksamma vanliga symptom på dysfagi bland äldre. Vidare berättar vi om kompenserande behandlingsmetoder samt hur IQoro – en ny neuromuskulär behandlingsmetod – kan hjälpa äldre att bevara, förbättra och att återfå livsviktiga funktioner som att kunna äta, tugga och svälja.

     

    Vanliga symptom på dysfagi bland äldre

    – Viktiga att uppmärksamma

    Att kunna äta hör till några av våra basala och livsviktiga funktioner. Det är runt måltiden vi samlas med familj och vänner. Måltiden är också en central del i många andra sociala sammanhang. En försämrad sväljfunktion kan hindra den äldre från att delta i olika aktiviteter och leder många gånger till utanförskap.

    Det är viktigt att omgivningen reflekterar och reagerar på symptom som är vanliga vid dysfagi. Om den äldre inte själv är medveten om sina sväljsvårigheter, ökar risken för såväl lunginflammation som död.[8]

    Har du eller en närstående något av följande symptom[4, 6, 7, 9, 10-12] under eller efter måltid kan dysfagi misstänkas:

    • Långa måltider – det tar längre tid än 25-30 minuter att äta en normal portion.
    • Tuggar länge.
    • Lämnar kvar mat på tallriken – dålig aptit.
    • Känner inte doften av eller smaken på maten.
    • Saliv och/eller mat läcker över läpparna, ner på haka och på kläder.
    • Droppar ur näsan under måltiden – ett tecken på att mjuka gommen inte sluter tätt upp mot näshålan.
    • Muntorrhet – brist på smörjande saliv.
    • Svårt att svälja tabletter.
    • Sätter i halsen oftare än vanligt – sväljer fel.
    • Harklar och hostar ofta.
    • Röstförändring – kan bli hes eller gurglig.
    • Svårt att svälja dryck/vätskor utan smak eller konsistens så som vatten.

      Lättare kan det däremot vara att svälja trögflytande eller smaksatta drycker/vätskor så som t.ex. smoothie, filmjölk eller bubbelvatten som stimulerar känseln.

    • Hamstrar mat i kinderna.
    • Stopp och klumpkänsla vid sväljning.
    • Sura uppstötningar, reflux, halsbränna.
    • Bröstsmärtor, kräkningar i samband med eller efter måltid.
    • Lunginflammation.
    • Otydligt och sluddrigt tal – svårt att artikulera.
    • Blir lätt störda under måltiden av högljudda och stökiga miljöer.
    • Undernäring – viktnedgång, sämre balans.
    • Ökad trötthet.
    • Uttorkade.
    • Sämre sårläkning.


     

    Dysfagi vanligt bland äldre – Många anledningar

    Naturliga förändringar i kroppen i takt med stigande ålder – så som minskad rörlighet i leder, sämre balans, förtvinande muskelmassa (muskelatrofi), långsammare reaktionsförmåga parallellt med avtagande salivproduktion, lukt, smak och känsel – påverkar sväljfunktionen. Sväljningen blir långsammare och fungerar inte lika effektivt.[3-5, 11, 12] Det tar längre tid att tugga och svälja och matrester kan bli kvar i de övre luftvägarna med ökad risk för felsväljning och lunginflammation. [4, 5]

    Äldre personer över 50 år som i övrigt är friska behöver däremot inte få alvarliga problem med sväljfunktionen till följd av det naturliga åldrandet.[13] Främsta anledningen till att förekomsten av dysfagi ökar med åldern beror på att det blir vanligare med sjukdomar så som stroke, olika former av demens, Parkinsons sjukdom, MS, ALS samt tumörer, strålbehandling i ansikte, mun, huvud eller hals, trauma mot och eller operativa ingrepp i huvud-hals-området. Sjukdomar och konsekvenser av behandling som alla kan ge upphov till sväljsvårigheter.[9, 14]
     

    Dysfagi – en orsak till undernäring och lunginflammation

    Dysfagi orsakar olika sjukdomstillstånd som undernäring, uttorkning, depression, minnessvårigheter, balanssvårigheter, sämre sårläkning, munhälsoproblem, aspiration och lunginflammation.[7]

    Undernäring eller för lågt intag av vätska leder till minskad salivproduktion och i förlängningen ett sämre skydd för tänder och munslemhinnor - något som ställer högre krav på en god munhygien. Muntorrhet, vid minskad salivproduktion gör det också än svårare att svälja.
     

    Munhälsan – Viktig för att undvika lunginflammation [16,17]

    Att en nedsatt munhälsa påverkar den allmänna hälsan och livskvaliteten är väl känt. Trots detta är munhälsan lågt prioriterad inom äldre vården och glöms ofta bort att den äldre, som äter mindre och har ett försämrat näringstillstånd, kan ha svårt med sin sväljfunktion.

    Till skillnad från förr, har nu ca 60 % av 75 åringarna alla tänder kvar eller saknar endast någon tand[15]. Bland de äldre som förlorat tänder har fler implantatstödda fasta tandersätt­ningar. Sammantaget ger detta en förbättrad tuggfunktion och livskvalitet. Däremot ställer det också högre krav på att hålla tänderna hela och rena, att tandköttet är friskt och inflammationsfritt, att slemhinnorna är fuktade och sår-fria för att kunna äta och njuta av maten.

    God munhygien – att tänderna borstas med mjuk tandborste och rengörs emellan med t.ex. tandtråd eller tandsticka – är dessutom ”A och O” för att minimera risken för lunginflammation vid dysfagi. Det är nämligen inte felsväljningen i sig som orsakar lunginflammation – utan dålig munhygien med bakterier som dras med ner i lungorna. Äldre som inte kan sköta sin munvård blir därför högst beroende av vårdpersonalen, deras kun­skaper, ambitioner och prioriteringar.[18]

    Därtill har vi en stor grupp äldre som lever i eget boende, som blir beroende av att anhöriga och hemtjänsten kan hjälpa till med munvården eller uppmärksammar symptomen på dysfagi och förstår att de ska söka hjälp för den äldre.

     

    Behandlingsmetoder vid dysfagi bland äldre.[11]

    För äldre med dysfagi erbjuds ofta hjälp i form av:

    • Råd i god munhygien.
    • Råd i optimal sittställning.
    • Kostanpassning – att energiberika, konsistensanpassa maten, ta hänsyn till temperatur och smakvariationer.
    • Sväljningstekniker.
    • Tekniker för huvud-, hals- och kroppshållning under sväljning.
    • Rörelse- och muskelträning av ansikte, läppar och tunga. Passivt – genom t.ex. manuell eller eltandborste-stimulering eller aktivt – genom att patienten själv utför rörelseträningen.
    • Träning av sväljningen under samtidigt och direkt intag av små mängder t.ex. förtjockad dryck.


     

    Behandling med IQoro®

    - Ensam om att nå hela sväljningsprocessen

    Träning med IQoro® – en unik neuromuskulär behandlingsmetod – under 30 sekunder tre gånger dagligen – kan förbättra muskelstyrka och koordination för en säkrare och effektivare ät- och sväljfunktion. Då träningen når muskler i ansikte, munhåla, svalg och matstrupe ner till diafragman innebär detta en möjlighet att kunna förbättra många olika funktioner samtidigt.

    Att träningstiden är kort, totalt 1,5 minuter per dag (30 sekunder x 3 ggr/dag), gör det möjligt för även svaga äldre att kunna tillgodogöra sig träningen. Den äldre kan antingen träna själv eller med assistans. Studier har visat på att det går snabbare att återfå normal sväljfunktion med högintensiv träning jämfört med lågintensiv- eller kompenserande terapi.[22-24]

    Se hur träningen går till här.
     

    Träning med IQoro® totalt 1.5 min./dag kan hjälpa äldre med:

    • Dysfagi - sväljsvårigheter.
    • Mellangärdesbråck.
    • Dregling.
    • Förlamning i ansikte, mun och svalg.
    • Svag ansikts-, läpp-, käk- och tungmuskulatur.
    • Otydligt tal.
    • Kroppshållning, postural kontroll.[20]

    Hur många veckor eller månader den äldre behöver träna kan variera beroende på den bakomliggande orsaken till den äldres svårigheter. I vissa fall krävs även underhållsträning, t.ex. vid mellangärdesbråck. För mer information läs gärna mer under Dysfagi- olika områden.
     

    Positiv effekt på många olika funktioner

    Forskning[21] visar att IQoro® aktivt stimulerar känselnerverna i munnen och når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplad till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna[19] däribland andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll) [20], mag- och tarmfunktion m.m. Detta förklarar varför träning med IQoro® samtidigt kan ha en positiv effekt på många olika funktioner.

    Träning med IQoro® bidrar ytterligare till att stimulera körtlar (i underläpp och gomtak) som producerar den smörjande saliven samt spottkörtlar (i kinder och under tungan) som producerar den tunnflytande saliven. Detta skulle kunna lindra muntorrheten och förklaras av följande:

    Under träning med IQoro® nås styrsystemet för sväljningsprocessen varpå signaler leds via olika fibrer, s.k. olika motorneuron i hjärnstammen, ner till muskler och körtlar som aktiveras. Det finns tre olika typer av fibrer varav den tredje typen, Generella Vicerala Efferenta (GVE), ingår i hjärnnerverna CN Facialis och Glossopharyngeus och skickar signaler till bl.a. tårkörtlar och spottkörtlar. Detta förklarar varför behandling med IQoro® även skulle kunna ha en positiv effekt på muntorrheten.

    Läs mer om behandlingsmetoden här.

     

    Äldre och dysfagi illustration

    Äldre och dysfagi

     

     

     

    Dagmar Gustafsson

    Förstående logoped skrev ut IQoro® åt 87-åriga Dagmar

    För drygt fem år sedan gjorde Dagmar Gustafsson en ballongvidgning av matstrupen på grund av sväljsvårigheter. Två år senare återkom problemen, men de egna krämporna sköts åt sidan i skuggan av dygnetruntvården av den alzheimersjuke maken. Först långt senare fick Dagmar hjälp av en logoped som skrev ut en IQoro®.

    De första sväljsvårigheterna kom smygande redan för tio år sedan, men det var inte för svalget som Dagmar sökte vård första gången. 

     Klicka här för att läsa mer


    Text: Mary Hägg, Medicine doktor, Post. Doc. vid Uppsala Universitet, leg. tandläkare, specialiserad inom orofacial medicin, områdesansvarig Tal & Svälj Center, ÖNH, div. operation, Hudiksvalls sjukhus, Region Gävleborg,
    i samarbete med MYoroface, oktober 2016.


    Källor:

    1. Helldén, J. and E. Sjölund, Screening av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun. Uppsats Logopedprogrammet, 2009, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Linköping. Linköping.
       
    2. Westergren, A., et al., Prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons within hospital care and special accommodations. J Nutr Health Aging, 2008. 12(1): p. 39-43.
       
    3. Engelheart, S., E. Lammes, and G. Akner, Elderly peoples' meals. A comparative study between elderly living in a nursing home and frail, self-managing elderly. J Nutr Health Aging, 2006. 10(2): p. 96-102.
       
    4. Logemann JA, Curro FA, Pauloski B, Gensler G. Aging effects on oropharyngeal swallow and the role of dental care in oropharyngeal dysphagia. Oral Dis. 2013;19(8):733–7.
       
    5. Ekberg O, Feinberg MJ. Altered swallowing function in elderly patients without dysphagia: radiologic findings in 56 cases. AJR Am J Roentgenol. 1991;156:1181–4.
       
    6. Cabre M, Serra-Prat M, Palomera E, Almirall J, Pallares R, Clavé P. Prevalence and prognostic implications of dysphagia in elderly patients with pneumonia. Age Ageing. 2009;39(1):39–45.
       
    7. Serra-Prat M, Palomera M, Gomez C, Sar-Shalom D, Saiz A, Montoya JG, et al. Oropharyngeal dysphagia as a risk factor for malnutrition and lower respiratory tract infection in independently living older persons: A population-based prospective study. Age Ageing. 2012;41(3):376–81.
       
    8. Parker C, Power M, Hamdy S, Bowen A, Tyrrell P, Thompson DG. Awareness of Dysphagia by Patients Following Stroke Predicts Swallowing Performance. Dysphagia. 2004;19(1):28–35.
       
    9. Logemann JA. Evaluation and treatment of swallowing disorders. 2 ed. Austin, Tex: PRO-ED; 1998.
       
    10. Neyens J, Halfens R, Spreeuwenberg M, Meijers J, Luiking Y, Verlaan G, et al. Malnutrition is associated with an increased risk of falls and impaired activity in elderly patients in Dutch residential long-term care (LTC): A cross-sectional study. Arch Gerontol Geriatr. 2013;56(1):265–9
       
    11. Svensson P. Dysfagi – utredning och behandling vid sväljningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur; 2010.
       
    12. Schindler JS, Kelly JH. Swallowing Disorders in the Elderly. Laryngoscope. 2002; 120:589–602.
       
    13. Daggett A, Logemann J, Rademaker A, Pauloski B. Laryngeal penetration during deglutition in normal subjects of various ages. Dysphagia. 2006;21(4):270–4.
       
    14. Ekberg O. Dysphagia: Diagnosis and Treatment. Berlin: Springer; 2012.
       
    15. Hugoson, A. and G. Koch, Thirty year trends in the prevalence and distribution of dental caries in Swedish adults (1973-2003). Swed Dent J, 2008. 32(2): p. 57-67.
       
    16. Chalmers, J.M. and A. Pearson, A systematic review of oral health assessment by nurses and carers for residents with dementia in residential care facilities. Spec Care Dentist, 2005. 25(5): p. 227-33.
       
    17. Nicol, R., et al., Effectiveness of health care worker training on the oral health of elderly residents of nursing homes. Community Dent Oral Epidemiol, 2005. 33(2): p. 115-24.
       
    18. Waldman, H.B. and S.P. Perlman, Ensuring oral health for older individuals with intellectual and developmental disabilities.J Clin Nurs, 2012. 21(7-8): p. 909-13.
       
    19. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05,
      http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf

       
    20. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 http://dx.doi.org/10.3109/00016489.2016.1145797
       
    21. Forskning bakom IQoro® – se separat artikellista, klicka här.
       
    22. Carnaby G, Hankey GJ, Pizzi J. Behavioural intervention for dysphagia in acute stroke: a randomised controlled trial. Lancet Neurol. 2006 Jan;5(1):31–7.
       
    23. Lazarus C, Logemann J a., Huang C-F, Rademaker AW. Effects of Two Types of Tongue Strengthening Exercises in Young Normals. Folia Phoniatr Logop. 2003;55(4):199–205.
       
    24. Logemann JA, Rademaker A, Pauloski BR, Kelly A, Stangl-McBreen C, Antinoja J, et al. A randomized study comparing the Shaker exercise with traditional therapy: a preliminary study. Dysphagia. 2009;24(4):403–11.

     

    Produkter
        

      Drift & produktion:  Wikinggruppen